Afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest (ASF) är en allvarlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Dödligheten hos smittade grisar är hög, nästan 100%. Smittan förekommer sedan 2014 i EU och är högaktuell på den europeiska kontinenten. I september 2023 upptäcktes det första fallet i Sverige hos vildsvin i Fagersta. Detta har vi lyckats bekämpa och Sverige är sedan den 25 september 2024 friförklarade inom EU.

Afrikansk svinpest är en epizootisjukdom som lyder under epizootilagen. En epizooti är en allvarlig smittsam djursjukdom som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. Lagstiftningen för dessa sjukdomar bestämmer hur man ska agera vid misstanke om dem i syfte att minska risk för vidare smittspridning. Om du misstänker att dina djur kan ha drabbats är du skyldiga att kontakta veterinär. Afrikansk svinpest är en allvarlig, smittsam och dödlig sjukdom. Minigrisar och andra sällskapsgrisar är känsliga och kan smittas. Hundar och katter, marsvin, hästar och andra vanliga husdjur kan inte smittas, inte heller andra lantbruksdjur som nötkreatur, får, fjäderfä och getter. Viruset är inte en zoonos, det kan alltså inte orsaka sjukdom hos människor.

Viruset kan överleva:

1,5 år i blod
4 veckor i stallmiljö
11 dygn i gödsel
16 dygn i rumstempererat kött
150 dygn i kylt kött
140 dygn i saltat eller torkat kött
flera år i frysta köttprodukter

Källa: Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA)

Längre ner på sidan finns information om:

Hur du som grishållare kan du skydda dina grisar från Afrikansk svinpest:
Utökade biosäkerhetskrav om besättningen ligger i smittat område
ASF-status i Smittsäkrad Besättning Gris

Smittvägar Afrikansk svinpest

Som grishållare kan du skydda dina grisar från sjukdomen genom att:

Mata inte grisar med matrester. Det är förbjudet på grund av risken för smittspridning.
Tillämpa 48 timmars karens efter besök utomlands.
Inga obehöriga besökare eller obehöriga transporter på anläggningen
För register över personer och transportmedel som kommer till anläggningen
Undvik direkt- och indirekt kontakt mellan vildsvin och tamgris.
Se till att besökare i dina djurstallar använder besättningens egna skyddskläder eller engångskläder och tvättar händerna innan och efter kontakt med grisarna.
Aldrig använda kläder, skor eller utrustning som använts vid besök utomlands vid arbete i svenska grisstallar
Kläder och utrustning som används vid jakt ska inte komma i kontakt med grisarna.
Undvik om möjligt att föra in grovfoder till alla djurslag från områden där afrikansk svinpest förekommer.
Om du köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin ska du kontakta oss på djurhälsoenheten. foderdjurprodukter@jordbruksverket.se
Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
Ett informationsblad om Afrikansk svinpest, hur du skyddar din besättning och hur du skall gå tillväga om du misstänker att dina grisar har drabbats här.

Utökade biosäkerhetskrav om gården ligger i smittat område

När ASF konstateras hos vildsvin eller hos tamgris så upprättar Jordbruksverket ett ”smittat område” som kommer att beläggas med restriktioner. En smittspårning kommer att inledas och därefter kommer en plan för bekämpning av smittan att tas fram.

I ett smittat område ställs höga krav på smittskyddet som varje tamgrishållare ska följa. Kraven ska förhindra att direkt eller indirekt kontakt med vildsvin kan uppstå. Alla krav finns listade på Jordbruksverkets hemsida.

Exempel på direkt kontakt mellan vildsvin och tamgris kan vara om ett vildsvin kommer i kontakt med grisar i en öppen lösdrift eller i en hage.

Indirekt kontakt mellan vildsvin och tamgrisar kan förekomma i alla sammanhang där man inte har en tydlig gräns mellan yttre och inre område i sin besättning, t.ex. via stövlar, skor, kläder, redskap, lastmaskiner, halmförvaring.

Spannmål och strömedel

Jordbruksverket kommer också att ställa krav på lagring av spannmål och stömedel från ett smittat område innan det får användas till grisar. Följande gäller för spannmål och strömedel som kommer från det smittade området:

tamgris får inte utfodras med färskt grönfoder
strömedel som härrör från den smittade zonen får inte ges till tamgris förrän det har lagrats i minst tre månader
spannmål som härrör från den smittade zonen får inte ges till tamgris förrän det har lagrats i minst en månad.

För att kunna leva upp till kraven för spannmål och strömedel krävs en del förberdelse, speciellt om man har en större tamgrisbesättning. Begreppet strömedel innefattar både strö så som halm, rapshalm och torv. I samband med skörd bör man lagra årets skörd så att den går att skilja från tidigare skörd, och om möjligt ha ett lager som möjliggör tre månaders lagring innan strömedlet tas i bruk.

Krav om stängsling

Jordbruksverkets krav innefattar även att byggnader där grisar hålls och byggnader där strömedel och foder till grisar förvaras ska stängslas in. Vilka typer av stängsel som är godkända och hur dessa ska sättas upp framgår av en bilaga till SSB Gris Plan och riktlinjer som finns här.

Transportförbud

I ett smittat område råder även transportförbud av grisar. Det går att ansöka om tillstånd att få lov att tranportera grisar, men då krävs att besättningen uppfyller specifika biosäkerhetskrav som beslutats av Jordbruksverket, krav som är gemensamma för hela EU. Dessa krav är motsvara de krav som ingår i SSB Gris ASF-status, som du kan läsa mer om här. Vid ett utbrott måste en officiell veterinär godkänna besättningen för att ett undantagstillstånd ska kunna utfärdas.
Du kan läsa mer om vad som händer och vad som gäller vid på jordbruksverkets hemsida.

Ny status i Smittsäkrad Besättning Gris - ASF-status

Sedan hösten 2020 har det pågått ett omfattande arbete inom Smittsäkrad Besättning Gris för att utveckla en ny status inom programmet. Programmet får extra stöd för vidareutveckling genom Livsmedelsstrategins Vildsvinspaket. Fokus är att minimera risken för direkta och indirekta kontakter mellan tamgrisar och vildsvin. Kraven bygger på den EU-lagstiftning som också utgör grunden för de krav som Jordbruksverket ställer för att utfärda tillstånd att tranportera grisar i smittat område. Statusen godkändes av Jordbruksverket i oktober 2023.
Anslutning är frivilligt och kraven är att besättningen är ansluten till Smittsäkrad Besättning Gris och uppfyller kraven för programmets GRUND-nivå. Därutöver tillkommer utvalda krav från SPETS-nivån och krav som är specifika för ASF-status.

Syftet med statusen är att man som grisproducent ska kunna få smittskyddet bedömt och vara bättre förberedd om besättningen hamnar i ett område belagt med restriktioner. Statusen ska också ses som en möjlighet att stärka smittskyddet ytterligare även mot andra smittor som kan finnas vildsvinsstammen så som salmonella. Välfungerande smittskyddsrutiner tar tid att etablera – och existerande rutiner tar tid att förändra. En officiell veterinär måste fortfarande godkänna besättningen för att ett undantagstillstånd för transport ska kunna utfärdas i tillfälle av smitta - men processen går smidigare och snabbare om besättningen är ansluten till SSB ASF-status.

Besättningar som inte är anslutna till Smittsäkrad Besättning Gris eller som väljer att inte ansluta sig till ASF-status kommer i stället att behöva införa de uppskärpta rutinerna och sätta stängsel i det akuta skedet för att därefter bli kontrollerade av officiell veterinär och godkända för transport i samband med att smitta konstateras i ett område.

Vid konstaterad smitta i en tamgrisbesättning så kommer Jordbruksverket besluta om avlivning av djuren. Då utgår ersättning till djurhållaren i enlighet med Epizootilagstiftningen. Viktigt är det dock att påpeka att ersättning för epizootisjukdom utbetalas till alla besättningar oavsett om besättningen är ansluten till Smittsäkrad Besättning Gris eller ej.

Artiklar i Tidningen Grisföretagaren

En artikelserie i fyra delar, varav tre har delar har publicerats, har tagits fram för tidningen Grisföretagaren. Artikelserien informerar om den kommande programstatusen och fokuserar sedan på de utmaningar som finns i att skapa ett smittsäkert flöde på gårdsplan och att utforma en välfungerande personsluss. En fjärde artikel om staketets utformning kommer också att tryckas.

På länkarna nedan kan du läsa mer om Afrikansk svinpest:

Jordbruksverket om Afrikansk svinpest

SVA om Afrikansk svinpest

Gård & Djurhälsan om Afrikansk svinpest